fredag 24 februari 2012

Värdsa skönt med helg...

Äntligen helg! Vi har ätit ljusungsbröd mackor med gravad lax och druckit ett.... nä... två glas öl till Gokväll. Vi åt faktiskt en rejäl god lunch idag så det behövdes inget märkvärdigt till middag tyckte jag. Jag ska ta en semla till vad heter det nu? Musiktalang programmet kl 20.00 med Carola, Petter, Uggla och Ola. Förstår inte varför jag glömmer namn så lätt numera.
Kan det vara åldern måntro?

På Gokväll visade dom snuttar av tidigare program med kändisar som bjuder på middag.
Pia Boethius sa något som gjorde att jag började tänka på min barndom och påminde mej om att jag inte riktigt hade någon som lyssnade på mej, jag fick inte riktigt ge uttryck för mina behov. Mamma var ju hemma hela tiden men det var inte riktigt som hon fixade detta. Hon skulle alltid berätta saker för pappa som inte heller förstod. Han var ju alltid trött och slut efter arbetsdagen och hade nog inte riktigt ork att engagera sig i mej så ofta. Det känns lite tråkigt eftersom pappa blev sjuklig när jag var "vuxen" så jag hann inte riktigt lära känna honom.
Saknar det att jag skulle vilja ha gjort mera saker tillsamman med pappa. Det var det som kom i mina tankar när jag såg Gokväll. Ja sådant kommer i mitt huvud ibland.



Ha det!
/Susanne

3 kommentarer:

  1. Vad roligt Susanne att kunna läsa om din vardag och dina tankar.Känner igen mig i det du skriver om. Kanske var det så, i alla fall i mitt fall,att på den tiden lyssnade man inte på barn som de gör i dag. Man skulle vara snäll och tyst och göra som den vuxna sa.Så blev det som det blev.:O) En snäll person som gjorde det som det förväntades av den. Därför tror jag att man sedan som vuxen värnade om att få göra det man själv ville och bestämma över sin dag.Känns otroligt bra med den friheten:O)Men har fått kämpa för den. Mest mot mig själv:O)
    Kram på dig vännen och ha det så bra.
    Kerstin

    SvaraRadera
  2. Jag åt en semla till frukost idag, med varm mjölk och kanel....säkert den mest onyttiga frukosten man kan äta, men gu´så gott de var. Jag tror inte jag har ätit det sen jag var barn. Men nu är det slut på semlorna för i år, för min del.
    Tråkigt att du inte kände att du hade någon som lyssnade på dig som barn, det måste ha känts ensamt.
    Jag har haft tur här i livet, mamma var hemma tills jag började skolan, då började hon jobba, men bara under de timmarna jag var i skolan jag, kände mig älskad och uppskattad. Pappa jobbade och var borta mycket, men när han var hemma hade jag och min bror hela hans uppmärksamhet. Mamma dog för 27 år sedan, alldeles förtidigt, men min kära pappa har jag fortfarande kvar i livet.
    Stor kram till dig // Annelie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är verkligen gott med semlor. Hemma är det bara jag som äter dom. Köpte en förpackning med två stycken i fredags. Den första åt jag på kvällen och den andra efter frukost på lördagsmorgon he he. Men nu räker det med semlor för i år.
      Jag ha mamma kvar i livet, får vara tacksam så länge hon får ha någorlunda hälsa.

      Radera