Dagarna går fort och jag har varit så trött så trött. Oron över mina ögon har tagit massor av energi.
I går afton var jag med mina "junta" vänner på "high time" Tea (tror det kallades så) på Sonias Delibod. Vi drack massor av gott Earl Grey te och åt oss mätta på var sin bricka med ost, två små pajer , två muffins, båda med diverse gott i, marmelad, en fruktsallad en sockerkakskiva med frukt o nötter en kaka med choklad, lakritz och chili. Slår mej i skrivandes stund...varför i hela friden tog jag inte en bild på kalaset? Jag har visst kommit av mig helt och hållet. Trevligt var det i alla fall och tur jag har en "hemmagubbe" numera som kunde både skjutsa och hämta när jag inte får köra bil längre :-(
Dom här bilderna får duga i stället.
Idag känner jag mej lite piggare, stannade kvar och åt lunch på jobbet i lugn och ro. Gick sedan till "friskvårds" och styrketränade, det var några veckor sedan sist men det kändes bra att göra, mår ju mycket bättre både psykiskt och fysiskt efter träningen. Så fortsättning följer.
Kram Susanne
Min första halvdag på veckan har avslutats. Har känt mej rätt nedstämd i helgen och det kändes inte helt enkelt att åka till jobbet i morse. Men det gick ganska bra att jobba trots allt. (Läs föregående inlägg) HÄR
Finväder har det varit idag och jag tog en prommis när jag kom hem. Tänkte först att jag skulle stoppa musik i öronen, men nej jag ska lyssna på fåglarna och naturen. Nu måste jag ta tillvara på min sjukskrivning och bara vara.
När jag kom hem efter prommisen la jag mig raklång på bron med fötterna på trappstegen och försökte bara njuta av tillvaron med Oskar strykandes kring mitt huvud.
Jag blundade och låtsades att jag kunde se allt vackert,
lyssnade till traktorljud, vindens sus, fågelkvitter och mitt eget öronsus. En otroligt skön känsla att koppla av och bara vara.
Kram/Susanne
Just nu känns det tungt men tiden måste få ha sin gång,
jag måste få sörja mitt öga. Se mitt föregående inlägg.
Det har blivit ännu sämre, jag ringde läkaren i tisdags och han tyckte att jag skulle komma så han fick titta igen. Jag har nu skymning över hela ögat, jag ser nästan inga detaljer alls längre. Mitt högra öga där har jag synfel 1,0 med glasögonen på och dessutom samma rubbning som på mitt andra men bara "delvis skymd sikt" i nedre delen av ögat.
Det kallas synnervsinfarkt. Det finns inget man kan göra.
Jag kan inte se klar text på datorn eller när jag ska läsa längre. Jag får inte heller köra bil. Förmodligen aldrig mera.
Jag bad om att få bli halvt sjukskriven så jag ska nu jobba halva dagar en månad framåt. Det känns bra för mej, jag behöver få landa i allt detta. Mitt arbete måste nog anpassas en del så att det funkar. Jag tror att jag kan jobba hjälpligt vid datorn men det tar på. Sanningen är nog att jag vill tro att jag ser mera än vad jag egentligen ser. Jag kanske måste göra helt andra saker i framtiden, i mitt jobb är datorn ett måste.
Många tankar rör sig i mitt huvud. Ibland känns allting mörkt och ibland känner jag mig hoppfull och tänker, det är en mening med vad som händer. Kanske det är dax att vända blad till något helt annat, vem vet. Jag får känslan att detta är en varningssignal att nu måste jag stanna upp, lyssna,
se det jag kan se, uppleva, skaka av mig den inre stressen.
Sanningen är att jag faktiskt trott att jag redan kommit långt med detta. Men så är det inte, jag har fortfarande mycket att lära...
Kram/Susanne
Att kunna läsa ett stycke utan att texten flyter och suddar. Alla fina ljuvliga synintryck av ett vackert landskap eller en fin bild och att kunna se helheten är nu borta.
Just nu tycker jag synd om mej själv.
För drygt 15 år sedan började jag se suddigt på mitt högra öga och lite ljusblixtrar då och då. Fick komma på VC, läkaren kontaktade ögonkliniken och jag fick komma dit samma dag. Det blev utredning och jag fick göra en skiktröntgen av huvudet. Man konstaterade att jag fått synbortfall på vissa delar av ögat jag fick veta att detta fick jag leva med.
Man sa också att det fanns en risk att jag kunde få det också på andra ögat.
Jag konstaterade att det var på mitt sämre öga och att det var tur det. Åren har gått och jag har inte besvärats nämnvärt av detta. Har i övrigt ganska bra syn och nu har det mest ålderssyntheten som gjort sig påmind.
Jag hade haft känning några dagar av känslan av att ha något i mitt vänstra öga, så plötsligt på kvällen den 1:a maj så upptäckte jag att jag såg suddigt, tänkte direkt på mitt andra öga.
Hade svårt att somna den kvällen, när jag vaknade tidigt på måndagsmorgonen gjorde sig mitt öga påmind och jag hade svårt att slå mig till ro.
Jag ringde till ögonmottagningen så snart jag kom till jobbet och fick en tid att komma kl 11.
Blev ordentligt undersökt och man kom fram till att jag drabbats av samma åkomma på vänster öga. Cirkulationen i blodkärlen till ögat är så dålig, därför kan det bli så här.
Läkaren sa att jag hade väldigt tunna blodkärl därför är det större risk att jag kan få cirkulationsrubbning.
Var tillbaka i måndags och gjorde en synfältsundersökning där konstaterade man att synbortfallet var ungefär likvärdigt på båda ögonen.
Det här går dessvärre inte göra något åt man har försökt med olika metoder däribland blodförtunnande medicin men det hjälper inte.
Det känns som det blivit ännu sämre i mitt öga, upptäckte att jag inte kan läsa alls med ögat. Det är bara mitt högra som har kompenserat så nu förstår jag också hur dåligt jag ser med det ögat, för texten är inte skarp. Förut har ju det vänstra fixat allt. Åh vad ledsen jag blev.
Jag ringde och fick prata med läkaren i fredags igen.
Jag ville fråga igen och förvissa mej om vissa saker. Jag blir kallad i juni månad på en mer ingående synfältundersökning. Det kan vara så att jag inte får köra bil. För mej känns det just nu som katastrof. Jag har kört bil till och från jobbet, det går ganska bra men hundra är det ju inte.
Har tagit semester denna fredag också, jag kan ju inte se ordentligt på datorn och jag som jobbar med detta heldagar på jobbet, hur ska det gå?
Jag och Kurt har var på en liten stadstripp i går, Kapp Ahl, Dressman, Rusta o Ica Maxi.
Blir alldeles yr av alla suddiga synintryck likaså var det ju på Ikea i tisdags, kunde inte njuta av det jag annars tycker är roligt. Det som kommer i min närhet gör mej lite vimsig och jag kan snubbla över saker som står på golvet det har jag fått erfara flera gånger.
På håll går det bättre därför har jag kunnat köra bil. Men borde nog inte göra det i dagsläget.
Jag får helt enkelt hitta nya saker i livet att njuta av. Troligtvis kommer jag att vänja mig succesivt. Men det blir aldrig som förr.
Kram/Susanne
Gubben min är duktig och målar i hallen uppe, panelen har haft en brun lasyr. Nu äntligen blir den vit och fin. Golvet ska slipas, trappen och räcket ska också målas troligtvis en
ljus ljus grå nyans. Det kommer att bli jättefint när det är klart.
Här har det verkligen toksnöat, helt otroligt i maj månad. Nu må det väl ändå vara över!
Längtar efter blommor och grönt gräs. Köpte penseer i fredags och dom står fortfarande i sina krukor. Däremot har jag satt om pelargoner och diverse andra blommor så nu är det bra med det för ett tag.
Känner mej lätt yr i helgen kanske det beror på suddet i mitt öga, det känns ganska besvärande faktiskt men jag vänjer mig väl så småningom. Får väl höra vad dom säger i morgon på "ögon". Det värsta skulle vara om jag inte skulle få köra bil.
Jag har knåpat ihop en bild med en sista hälsning till vår kära granne som begravs på lördag, den blev riktigt bra till slut, men det suger så mycket energi. Så jag ska ta och göra några andningsövningar som jag hittat hos stresscoachen Maria Helander
Kram/Susanne
Idag har jag varit ledig, tänkte vila mitt öga från för mycket datasittande . Har fortsatt med fönsterputsning. Det är som att putsa åt kråkorna, kan man säga så kanske. Egentligen var dom bara lite fläckiga av väder och vind. men det är känslan av att ha gjort det som räknas.
Tyvärr är det så att vi bor utmed en liten grusväg som är väl trafikerad, det dammar så in i bomben eller så kan det stänka skit. (Skulle vilja lägga ut en spikmatta...). Dessutom har vi massor av spindlar på huset. Så snart får jag gå ut och sopa både damm och spindelväv kring fönstren. Dom känns aldrig rena och jag vet inte om jag orkar lägga ned så mycket energi på fönstertorkning i sommar, men det känns inte bra när dom börjar se för djävliga ut.
Nu har jag förmodligen råkat ut för samma sak med mitt vänstra öga som jag gjorde med mitt högra för 15 år sedan. Det har känts som jag haft något i ögat några dagar och i söndagskväll började jag se en skymning framför ögat. Ringde ögonklininken direkt på morgonen och tro det eller ej jag fick en tid kl 11. Blev grundligt undersökt, tydligen så är mina blodkärl till ögat väldigt tunna så att det kan bli dålig blodcirkulation, därför uppstår denna synrubbning.
Det här får jag nog leva med det går inte tillbaka har fortfarande skymd sikt på det andra ögat. Sist fick jag göra en skiktröntgen av huvudet, fast det blir nog inte aktuellt denna gång. Ska tillbaka på måndag ock kolla ögonbottnarna. Fick även kolla blodtryck och sänka, blodtrycket var en aning högt. Få se vad läkaren säger på måndag. Känner mej aningen trött och sliten och har lite huvudvärk och ömhet i ögonhålan. Jag hoppas detta går över, kanske det beror på anspänning.
Skönt med helg i alla fall!
Kram/Susanne
Oskar:
Matte ä konsti, jag har haft ont i mitt högra bakben några dagar. Så nu har hon fått för sej att jag ska vara inne och vila benet idag. Hon har klämt och hållit på me mej men hon hittar inget fel. Så nu tror hon jag fått artros eller ännu värre att jag kanske håller på att bli förlamad... suck...Hon vill att jag ska visa att jag kan kissa....men det går ju inte när jag inte behöver.
Det värsta av allt....när jag låg och sov kom hon med en sån där spruta och sprutade vatten i min mun, jag kunde ju inte annat än svälja. Matte säger att jag sällan dricker och då ska det vara grädde för inte dricker jag vatten , nä det smakar ju pyton. Det är därför hon bara ger mej burkmat. Det är orättvist för alla andra katter utom jag o Signe får sånadära knastriga bitar.
Matte ha hålle på me att torka fönstrena o byta gardiner i köket medans jag har tjatat om att få gå ut. Tillslut gav hon med sej och jag fick gå ut och njuta i solen.
Matte kom ut me kameran och fotade rakt upp i luften ! ?
Sen satte hon sej med mej på trappen och vi gosade lite.
Så jag har förlåtit matte nu.
Matte tycker att det är trevligt om man skriver en kommentar om man tittar in. "hej jag har varit här".
"Matte tyck så"
Ha det!
